Jag har skaffat tidslinjen långt före lanseringen i FB.

Att i olika forum förljuva och skönmåla sig själv och sin bakgrund
är fegt och uselt - snacka om otillbörligt agerande
© Anki Flygare-Nilsson

Jag hade tur som mötte min starke man LG, stark på många sätt och den trognaste man kan tänka sig.
Han är en man att luta sig mot när det stormar, en man att lita på i alla avseenden.
Det var tur att det "hände" det som hände, för många år sedan, så jag och
LG's stigar istället fick mötas. Tur att i efterhand slippa det andra.
Man skulle ha haft facit i hand men så är det inte.
T o m säger min mor och son (och det är stort) att det var tur att jag fick just LG,
de höjer honom till skyarna.
Hjälpsammare karl får man leta efter, duktigare karl finns inte på denna jord.

Det är så kul när vi börjar prata om vår uppväxttid, vi kommer ju från samma stad.
Han berättar att när han var liten gick han och hans polare ofta till svandammen för att mata duvorna och där var jag också alltid men inte tänkte vi att vi två skall bli ett.
Vi kom fram till att det måste ha varit jag som var väldigt bestämd där jag stod och sa till pojkarna att de inte fick mata duvorna med ärtor. Jag är nämligen 4 år äldre än LG.
Idag märks det inte med då när han var ca 8 och jag 12.
Tänk vad konstigt att vi sågs då och ändå möttes vi två år 1995.
Tack LG för att jag fick dig, den bäste av alla.

Läs mer här:

http://hem.passagen.se/ankisfantasy/101030.html

Jag kommer speciellt ihåg när vi var i ett hus långt ut i skogen och sonens fars alla syskon med respektive och barn var där - då blev det en hel hop människor. Det gick mycket mat kan man förstå. Vi hade inte sonen ännu så jag tyckte inte att jag skulle behöva lägga ut till mat för 20 personer så det blev ofta stekt kall gröt och kall gädda. Usch vad less jag blev på det. Jag förstod också fd svärmor som ofta tog till flykten till hennes mamma, sonens fars mormor, när vi blev för många. Hon tyckte väl att nu får ni klara er själva och det var ju sant. Om det var någon som hjälpte till mycket i de två husen så var det jag. T o m när jag väntade sonen gjorde jag tunga jobb där medans de andra "kärringarna" satt på trappan och rökte. De skulle inte lyfta deras feta arslen för att hjälpa mig. Kommer ihåg speciellt när jag stekte palt i massor till hela hopen och sa att nu maten är dukad, tro mig det var en massa personer. Hela skocken kom in och åt, formligen dök på bordet och roffade åt sig. Ja då var det dags för mig och min son att intaga det jag tillagat, ops det var slut som så många gånger förr. Då fick jag höra att man måste passa på medan det finns. Jasså tänkte jag, det var ju jag som förtusan för det första hade stekt all denna palt och fick inget. Jag var van vid detta när man besökte sonens fars familj, alltför van. Jag tog min son och åkte till byns enda grillkiosk, som så många gånger förr, och där hittade jag något för oss.

Ja så var det, det är tacken för allt man gjort, jag menar, jag fick inte ett tack. Iskalla personer!

Ganska tragiskt att läsa om vad andra tycker
om kungligas otrohet när de själva betett sig
nästintill likadant

© Anki Flygare-Nilsson

Klickeliclick

Facebook, du Facebook
Vad har jag för look
Är du här, Jag är där

Blockera och avstänga
Jag ger dig en känga
För dig vill jag stänga

Det är inte bara du som spärra kan

även hon och han och han
 

Jag spärrar dig nu

Bara du och du och du

Låsa och svartlista
Hur känns det, vill du brista

För det jag skriver du ej ser
hur du än bönar och ber
öppnar jag ej min port
Jag stänger ute all lort

De som är mig nära släpper jag in till mitt
Håll du dig till ditt
Orkar ej se ditt skryt om allt
Hos dig existerar bara kallt

Blockering är faktiskt bra
när du vill att andra skall dra
från dig och ditt
för det är ju mitt
område jag är på

Gå vidare, bara gå

Tycker inte att andra skall få se
vem du e

Och du som tror
att du är så stor

Får stå för dig
kom inte till mig

Blockera bara

Endast de snälla och rara
accepterar jag bara

© Anki Flygare-Nilsson

Min son fick en Dagens ros kring luciatid  2008 av en kvinna som han hjälpte att byta däck när hon hade punktering och blev "Veckans ros" som vår tidning delar ut åt den de tycker är värd den.
Här kan ni läsa om honom, se länk nedan, och jag ser att han har fått kommentarer också, fina sådana.

http://www.nsd.se/NYHETER/ARTIKEL.ASPX?ArticleID=4268809